Det här att skämta om människor från olika delar av Sverige och exempelvis dialekter blir aldrig tråkigt. Dessutom tycks det bara komma nya sådana skämt hela tiden.
En stockholmare som precis fått sin jaktlicens var i Skåne för att jaga and och hade blivit tilldelad ett jaktområde som var bredvid en gård mitt på slätten.
Utanför gården stod en bonde och tittade intresserat på när stockholmaren stod och vajade med bössan. Plötsligt kom några änder flygande och stockholmaren lyckades mot all förmodan träffa en av dem.
Nu hände det sig så att anden landade på bondens mark precis utanför jaktområdet. Stockholmaren rusade snabbt dit för att plocka upp anden men bonden var redan där och sa: ”Anden landade på min mark och då är den min”, på klingande skånska.
Stockholmaren började argumentera men bonden stod på sig och sa: ”Kan vi inte komma överens får vi göra upp med en koddaspark.”
Stockholmaren frågade vad det är för något.
”Det går till så att vi ställer oss mittemot varandra. Sedan sparkar jag dig allt vad jag kan i skrevet och sedan gör du likadant på mig. Den som skriker minst får fågeln.”
Stockholmaren var tveksam, men ville gärna ha anden att skryta med för sina kompisar så han gick med på förslaget.
Skåningen rättade till trätofflorna och drog sedan till det värsta han kunde och fick in en superträff. Stockholmaren sjönk ihop till marken men sa inte ett ord. Efter några minuter hade han rest sig, röd i ansiktet och svettig. Han bet ihop sina tänder och ställe sig beredd för att sparka.
Då sa bonden: ”Du, jag har tänkt på saken. Du kan ta den där anden…”
Var inte snål, DELA med dig historien till dina skånska vänner om du skrattade!
