Två piloter och en flygvärdinna är de enda som överlever en flygplanskrasch. De är till havs några dagar på en livbåt innan de flyter i land på en öde ö.
Tiden går och efter några dagar på ön börjar de inse att ingen kommer att komma och rädda dem. Det är en tuff insikt men livet går vidare. De bygger ett läger, äter fisk, dricker kokosnötsmjölk och sover under stjärnorna.
Några veckor passerar.
En dag säger flygvärdinnan, ”Okej grabbar, vi vet alla att vi kommer vara här ett bra tag. kanske för all framtid. Och vi vet alla att vi har behov. Gudarna ska veta att jag har behov också. Vi känner varandra väl och jag har ett förslag. Jag kan ha sex varje dag, enda dagen med en av er och andra dagen med den andre. Så kan vi turas om. Om något skulle gå fel eller om någon av oss vill sluta av någon anledning så slutar vi bara. Inga frågor ställda. Vad tror ni?”
De två piloterna tittade på varandra blygt en liten stund men nickade sedan och gick med på förslaget. Så började ett nytt liv på ön. De turades om att älska, alla var tillfredsställda och alla var lyckliga.
Men olyckligtvis så blev flygvärdinnan sjuk en tid därefter och efter några veckor med en fruktansvärd huvudvärk gick hon bort.
De två piloterna tog mycket illa vid sig av dödsfallet men bestämde sig för att härda ut och leva vidare så gott de kunde. Så en dag sa den ene till den andre. ”Du vet, vi känner varandra bra du och jag och efter allt vi har gått igenom så tänkte jag att vi kunde testa… Du vet…”
Den andre piloten svarade, ”Vet du, jag har tänkt samma sak. Och om någon av oss av någon anledning vill sluta så slutar vi bara. Inga frågor ställda.”
Och med det så började piloterna ha sex igen och allt var frid och fröjd på ön. Tills en dag när en av de två sa till den andre, ”Jag är ledsen men vet du va, jag tycker inte det här känns så bra längre. Det är inte samma sak. Och vi sa att vi kunde sluta när som helst och jag tror jag vill sluta nu.”
Den andre piloten svarade, ”Gosse, du jag håller med, det känns inte likadant längre. Vi kan sluta, det är inte problem.
”Så…”, sa den förste, ”Ska vi ta och begrava henne?”
