Barn är underbara, de är så himla underfundiga. Det är lätt hänt att man underskattar deras smarthet och observationsförmåga bara att de ännu inte är helt hemma i den stora vuxenvärlden.
Det är den här fiktiva, roliga historien ett klockrent exempel på!
En bra fräckis är aldrig fel och lättar i alla fall alltid upp mitt humör. Den här är dessutom en av mina absoluta favoriter.
Slutet är helt briljant och jag hoppas att du ska få skratta lika gott som jag gjorde.
Fröken Annika älskade verkligen att undervisa för sina skolelever. De var så duktiga och lärde sig nya saker varje dag.
Bus och upptåg
Men det förekom också en hel del bus och upptåg, framför allt från pojken Anton som gärna skojade till det.
En dag när Annika höll en lektion i svenska skulle eleverna få testa att använda olika ord i hela meningar för att visa att de verkligen förstod innebörden av ordet.
Annika vände sig mot lille Anton och sa:
– Anton, skulle du kunna använda ordet ”förmodligen” i en fullständig mening?
Anton skruvade lite på sig, sedan log han i mjugg och sa:
– Fröken, finns det klumpar i en fis?
Trodde inte sina öron
Annika häpnade. Vad sa gossebarnet? Hon famlade efter orden men sa till slut:
– Nej det gör det inte, varför frågar du det?
Anton ställde sig nu upp och log med hela ansiktet när han sa:
– I så fall har jag ”förmodligen” skitit på mig…
Tryck nu på DELA-knappen så att dina vänner också får se det här idag!
