Jag är väldigt svag för norrlänningar. Speciellt sedan jag flyttade till Stockholm. Det kanske inte är alla som vet men det bor en hel del här nere och nästan alla är trevliga.

Det kanske är något med att växa upp i norr som gör att man blir lite härligare än folk som växer upp i Stockholm, vad vet jag?

Den här historien handlar om en norrlänning som är mycket trevlig, fast på ett norrländskt vis. Hoppas ni gillar den!

Direktör Gyllenhage åker till Norrland

Direktör Gyllenhage hade åkt till Norrland för att komma bort från Stockholm och ta semester. När han var framme vid stationen var klockan ett på natten. Han ringde en taxi och efter ett tag kom en lokal förmåga vid namn Gösta och hämtade upp honom på en snöskoter för att köra honom till stugan som han hade hyrt.

På vägen mot fjällstugan stoppade Gösta plötsligt skotern för att hälsa på en man som kom gående på en stig.

– Nämen, Johan, du är ute och går ser jag?

– Jajamänsan, svarade den gående mannen.

– Jasså… Hej på dig då Johan!

Med det sagt så satte Gösta igång skotern igen och körde vidare. Efter ett tag vände han sig urskuldande mot direktörn och sa:

– Ursäkta stoppet, men det var min bror Johan och vi har inte setts på sju år och då är det ju trevligt att prata lite då man träffas.

Norrlänningar är ju fantastiska! DELA gärna om du håller!